Är organisk bomull hållbar?

Är konventionell bomull hållbar? Nej, det är den inte.

Är ekologisk bomull bättre än vanlig bomull? Ja.

Är ekologisk bomull hållbar? Inte nödvändigtvis.

Är textilier gjorda av konventionell bomull hållbara? Nej det är de inte.

Är textilier gjorda av ekologisk bomull hållbara? För de flesta av dem är svaret nej.

Varför är konventionell bomull inte hållbar?

Det finns två huvudsakliga orsaker. Den första är kopplad till hur konventionell bomullsodling bedrivs. Stora mängder giftiga och mycket giftiga syntetiska kemikalier används på bomullsfälten - vilket aldrig kan vara hållbart. Den andra orsaken är att odling av bomull kräver mycket stora mängder vatten, i de flesta fall bevattningsvatten. Att avleda floder eller bygga dammar påverkar livsmiljöer och samhällen nedströms  negativt.

Vad är ekologisk bomull?

Ekologisk bomull är bomull som odlas utan syntetiska gödningsmedel och utan syntetiska kemikalier (bekämpningsmedel, insekticider, herbicider, avlövande medel, fungicider, rodenticider), och som inte använder genetiskt modifierade frön.

Ekologisk odling tillåter användning av naturliga bekämpningsmedel. (Eyhorn, 2005)

Är ekologisk bomull hållbart?

Vi har precis nämnt att odling av ekologisk bomull inte använder syntetiska kemikalier, räcker inte det för att göra det hållbart? Tyvärr är det inte så enkelt. Förutom uteslutningen av syntetiska kemikalier (t.ex. bekämpningsmedel), kan ekologiskt bomullsjordbruk potentiellt ha många av samma hållbarhetsproblem som konventionell bomull.

De två huvudsakliga hållbarhetsfrågorna för bomullsjordbruk är användningen av giftiga kemikalier, såsom syntetiska bekämpningsmedel, och konsumtionen av stora mängder färskvatten. Ekologisk bomull tar upp den första frågan eftersom den odlas utan syntetiska kemikalier. Bomullsjordbruk – vare sig det är ekologiskt eller konventionellt – kräver dock mycket stora mängder vatten, vilket i de flesta fall är bevattningsvatten, en ohållbar källa (IEEP, 2005, s. 120).

Dessutom är det vanligt inom bomullsodling – både ekologiskt och konventionellt – att bränna ogräs och bomullsstjälkar efter skörd (Kooistra et al., 2006). Förbränning av organiskt material bidrar till att öka atmosfärens innehåll av växthusgaser genom utsläpp av koldioxid (CO2).

Användningen av naturliga gödningsmedel, förutom att tillföra näringsämnen till grödan, ökar markens organiska material, vilket i sin tur stimulerar markens biologiska processer, markstruktur, rotpenetrering och vattenretention (Kooistra et al., 2006). Men för att förhindra långvarig jordförstöring - förutom att använda naturliga gödningsmedel - är växtföljd nödvändig. Det faktum att en bomullsodling är ekologisk säkerställer inte att så sker.

Ändringar i markanvändning beaktas inte heller av certifieringsorgan för ekologisk bomull. Om etablering av ekologiska bomullsfält kräver avskogning, med tillhörande förlust av biologisk mångfald, skulle det inte vara hållbart.

Finns det områden där ekologisk bomull produceras med regnvatten? Ganska många. Ungefär hälften av världens bomullsfält är regnmatade, den andra hälften bevattnas (Clay, 2013, s. 287). Exempel finns i centrala och södra Indien, delar av Turkiet och Brasilien.

Finns det områden där bomullsstjälkar inte bränns efter skörd? Ja, det finns (Lu et al., 2010, s. 96). I USA är det vanligt att man lämnar dem på fältet, medan det i Brasilien också lämnas bomullsstjälkar på fältet, men ogräs bränns (Kooistra, 2006).

Finns det områden där ingen avskogning skett? Visst, exempel finns i delar av Kina, Indien, Pakistan, Turkiet och USA.

Finns det platser där ekologisk bomull roteras med andra grödor för att bibehålla jordens bördighet? Ja, Kina och Pakistan tenderar att rotera bomull och vete årligen. I Brasilien är det vanligt att rotera med sojabönor (Kooistra, 2006). Och detsamma gäller på vissa områden i bland annat Indien och Västafrika (Lakhal et al., 2008).

Sammanfattningsvis, för att ekologisk bomull ska vara miljömässigt hållbar bör den odlas i regnmatade områden utan någon avskogning inblandad; det måste minimera utsläppen av växthusgaser, så brinnande ogräs och stjälkar bör ersättas med kompostering; och även jorderosion måste förhindras genom att rotera grödor, även om det innebär att odla mindre lönsamma grödor än bomull.

Hittills har vi bara beaktat miljöaspekter av hållbarhet, såsom mänsklig och miljömässig toxicitet, vattenanvändning, markförstöring och avskogning. Men för att ekologiskt bomullsjordbruk ska bidra till hållbarhet måste det ta itu med potentiella sociala hållbarhetsfrågor som bland annat barnarbete, arbetstider, löner och diskriminering.

Är det möjligt att hitta bomullsodlingar där alla hållbarhetsvillkor är uppfyllda samtidigt? Vi kan inte utesluta den möjligheten, men de – om några – skulle vara i minoritet. Miljömässigt hållbar ekologisk bomull är inte normen. Att lägga till de sociala aspekterna av hållbarhet som ett krav minskar sannolikheten ytterligare.

Varför är textilier gjorda av konventionell bomull inte hållbara?

Eftersom konventionell bomull inte är hållbar skulle inget material tillverkat av konventionell bomull vara hållbart.

Är textilier gjorda av ekologisk bomull hållbara?

Vi har redan tagit upp att det enda vi med säkerhet kan säga om ekologisk bomull är att den är ekologisk. Ekologisk bomull är således inte nödvändigtvis hållbar. De orden är inte utbytbara. Och även när ekologisk bomull odlas hållbart, lider leveranskedjan från skördad bomull till bomullstyg av många hållbarhetsproblem.

Efter skörd går bomull typiskt igenom rensning, spinning, en förbehandling (skärning, avlimning, skurning, blekning och mercerisering är vanliga för vävda tyger, medan för trikåtyger skurning, blekning och alkalireduktion kan äga rum), sedan färgning och efterbehandling (Siddique, 2017, s. 184; Testex, 2022).

Spinning förbrukar mycket elektricitet och om den energin inte kommer från en förnyelsebar källa så kan spinningsprocessen inte betraktas som hållbar.

Förbehandlingsprocesser såsom poängsättning eller mercerisering använder vattenlösningar av natriumhydroxid, vilket är ett miljöproblem om det släpps tillbaka till miljön obehandlat.

Färgningssteget kräver energi för att värma upp vattenbadet till temperaturer i intervallet 70 till 90 °C och användning av pigment och syntetiska kemiska reagenser som underlättar pigmentabsorption på fibrerna, som i många fall är giftiga.

Efterbehandlingssteget kan innebära användning av mjukgörare och andra kemikalier såsom formaldehyd (vanligtvis tillsatt för lättstrykning), optiska vitmedel (OBA), ammoniak och polyvinylklorid för bland annat anti-pilling (Visionlinens, 2021).

Eftersom fullständigt avlägsnande av färgämnen och de andra kemikalier som används i produktionsprocessen från det textila avloppsvattnet ofta är mycket kostsamt (Siddique, 2017, s. 201), finns det en stor risk för förorening av avloppsvattnet, vilket i sin tur förorenar floder och gör vatten olämplig för människor och djur (Vandevivere, 1998).

Sammanfattning

Uppenbarligen kan det finnas bomullsfält som följer principerna för hållbarhet och tygtillverkningsprocesser som uteslutande använder organiska pigment och inga kemikalier, men det är undantaget och inte normen. Att hitta hållbara bomullsplagg är en stor utmaning. Tyvärr kan det vara nästan omöjligt eftersom återförsäljare sällan avslöjar den information som skulle möjliggöra full spårbarhet och processtransparens.

Referenser

Clay, J., 2013. World agriculture and the environment: a commodity-by-commodity guide to impacts and practices. Island Press.

Eyhorn, F., Ratter, S.G., Ramakrishnan, M. 2005. Organic cotton crop guide. Research Institute of Organic Agriculture FiBL, Switzerland.
https://orgprints.org/9250/2/eyhorn-etal-2005-cotton-guide_small-version.pdf

IEEP. 2005. The environmental impacts of trade liberalization and potential flanking measures.

Faze I Defra report.
https://ieep.eu/uploads/articles/attachments/371e4612-7619-47d1-8d3b-327fb909c169/IEEP_GHK_part_1.pdf

Kooistra, K.J., Termorshuizen, A.J. and Pyburn, R., 2006. The sustainability of cotton: Consequences for man and environment (No. 223). Science Shop Wageningen UR.
https://library.wur.nl/WebQuery/wurpubs/fulltext/17214

Lakhal, S.Y., Sidibé, H. and H'Mida, S., 2008. Comparing conventional and certified organic cotton supply chains: the case of Mali. International journal of agricultural resources, governance and ecology, 7(3), pp.243-255.
https://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.522.2436&rep=rep1&type=pdf

Lu, P., Davis, R.F. and Kemerait, R.C., 2010. Effect of mowing cotton stalks and preventing plant re-growth on post-harvest reproduction of Meloidogyne incognita. Journal of Nematology, 42(2), pp.96-100.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3380473/

Siddique, K., Rizwan, M., Shahid, M.J., Ali, S., Ahmad, R. and Rizvi, H., 2017. Textile wastewater treatment options: a critical review. Enhancing cleanup of environmental pollutants, pp.183-207.
https://www.researchgate.net/profile/Shafaqat-Ali/publication/317104152_Textile_Wastewater_Treatment_Options_A_Critical_Review/links/59e2bfb60f7e9b97fbe770b6/Textile-Wastewater-Treatment-Options-A-Critical-Review.pdf

Testex, 2022. https://www.testextextile.com/textile-pretreatment-processes-singeing-desizing-scouring-bleaching-mercerizing/

Vandevivere, P.C., Bianchi, R. and Verstraete, W., 1998. Treatment and reuse of wastewater from the textile wet‐processing industry: Review of emerging technologies. Journal of Chemical Technology & Biotechnology: International Research in Process, Environmental AND Clean Technology, 72(4), pp.289-302.

Visionlinens, 2021. https://www.visionlinens.com/blog/cotton-fabric-manufacturing-part-5-the-finishing-process